Ett aktiebolag planerade att starta en gymverksamhet i anslutning till aktieägaren Berts privatbostadsfastighet. Bolaget bekostade därför målning, tapetsering och ny golvbeläggning i befintligt garage under 2013. Året därpå hade bolaget kostnader avseende tillbyggnad av lokal med dusch, omklädningsrum och bastu, ombyggnad av befintligt garage till gymlokal samt nybyggnad av inre rum och utomhuspool med trädäck. Ny, till- och ombyggnationen visade enligt Skatteverket i slutet av 2014 ett värde om cirka 1,7 miljoner kr.
Med hänsyn till de marknadsföringsåtgärder bolaget genomfört efter uppstarten och antal betalande kunder bedömde kammarrätten att gymverksamheten utgjorde näringsverksamhet. Det kammarrätten kom att pröva i målet var om bolagets utgifter för ny-, till- och ombyggnad kunde anses ha kommit aktieägarens fastighet till godo och medfört en varaktig värdeökning av den. Om så var fallet skulle aktieägaren beskattas för värdeökningen som en löneförmån i inkomstslaget tjänst, RÅ 1990 not. 70.
Föremål som en hyresgäst eller annan än fastighetsägaren tillför en fastighet hör inte till fastigheten, om inte föremålet och fastigheten kommit i samme ägares hand. Det framgår av 2 kap. 4 § jordabalken. Från denna regel görs undantag när det infogade föremålet inte utan väsentlig värdeförstörelse kan avlägsnas från byggnaden. I sådana fall blir föremålet omedelbart fast egendom, NJA 2002 s. 561.
Kammarrätten fann att Skatteverket gjort mycket sannolikt att de åtgärder som genomförts inte innebar att byggnaden och tomtmarken har tillförts något som bolaget kan ställa anspråk på med stöd av 2 kap. 4 § första stycket jordabalken. Bert hade därmed blivit ägare till de om-, till- och nybyggnationer som bolaget gjort.
Kammarrätten ansåg att Skatteverket gjort mycket sannolikt att de av bolaget nedlagda utgifterna hade medfört en varaktig värdehöjning av fastigheten. Skatteverket hade påfört Bert lön med 63 543 kr beskattningsåret 2013 och med 382 379 kr beskattningsåret 2014. Mot bakgrund av de åtgärder som utförts ansåg kammarrätten att Skatteverkets beräkning var tillräckligt försiktig för att kunna godtas.
Eftersom det fanns en intressegemenskap mellan bolaget och Bert gäller kontantprincipen, det vill säga att beskattning ska ske det år bolaget hade utgiften, RÅ 1989 ref. 52. Bolaget hade inte redovisat de rätta förhållandena till Skatteverket. Därmed hade bolaget lämnat oriktiga uppgifter i sina skatte- och avgiftsdeklarationer. Kammarrätten fann därmed att det fanns grund för efterbeskattning av underlag för arbetsgivaravgifter motsvarade den lön Skatteverket påfört Bert för de aktuella åren.
Kammarrätten i Sundsvall, dom 2019-11-01, Mål nr 3024-3029-18
EU-kommissionens nya förslag på hållbarhetsrapportering enligt CSRD innebär att 80 procent av företagen undantas. De storföretag som ska följa CSRD får inte föra över sina rapporteringskrav på mindre underleverantörer. – Förslaget kallas ambitionssänkning, verklighetsanpassning eller en smartare väg till målet beroende på vem som uttalar sig. Eftersom vi ser att företag …
Ett unikt nordiskt samarbete håller på att förändra spelplanen för små och medelstora företag. Med målet att minska administration, automatisera affärsprocesser och möjliggöra gränsöverskridande handel, är programmet Nordic Smart Government & Business på väg att skapa ett digitalt ekosystem som sätter Norden i framkant. En av de som varit högst delaktig i programmet är …
Dags att fokusera på när aktiebolag ska lämna in inkomstdeklarationen och betala kvarskatt 2025. Inlämning av deklarationen För aktiebolag kan inlämningstidpunkten för inkomstdeklarationen vara lite mer komplicerad än för privatpersoner. Aktiebolag kan lämna in inkomstdeklarationen vid fyra tillfällen under året. Vilken tidpunkt som aktiebolaget ska lämna in sin …
Den 31 marsmarkerar semesterårsskiftet för många företag. Det innebär att du som arbetsgivare måste hantera både intjänade och sparade semesterdagar på rätt sätt. Här får du koll på vad som gäller och vilka åtgärder du behöver vidta innan deadline? Innan den 31 mars måste arbetsgivaren se till att de semesterdagar som inte går att spara tas ut i ledighet. Det är endast …
Trots utmanande tider visar en ny rapport från Företagarförbundet att 76 procent av Sveriges småföretagare har gått med vinst de senaste tre åren. Men många brottas fortfarande med att känna sig trygga i att verksamheten följer rådande lagar och regler – särskilt skatteregler som ofta upplevs som svåra att förstå. Undersökningen lyfter också fram redovisningskonsulternas …
Nytt år och dags att förnya träningskortet. För arbetsgivare som erbjuder sin personal ett friskvårdsbidrag finns det några saker att tänka på. Tre förutsättningar för skattefrihet Friskvårdsbidrag är en form av personalvårdsförmån som en arbetsgivare har möjlighet att erbjuda sina anställda. Utgångspunkten är att förmåner som den anställde får från arbetsgivaren …
Nytt år och snart dags att deklarera inkomster för 2024. Här lyfter vi några viktiga datum att ha koll på under 2025. Flera datum för betalning av kvarskatt I och med att kostnadsräntan på skattekontot uppgår till 2,5 procent är det viktigt att veta vid vilka tidpunkter som skatten ska vara inbetald för att undvika denna ränta. Om kvarskatten överstiger 30 000 kronor ska …
EU:s nya momsreform ViDA revolutionerar momshanteringen med e-fakturering och digitalisering. Vad betyder det för svenska företag? Fredrik Andersson Carlö från Skatteverket reder ut möjligheter och utmaningar. Med momsreformen VAT in the Digital Age (ViDA) går EU in i en ny era av digitalisering. Målet är att skapa ett enklare och mer rättvist momssystem för företag som verkar inom …
Snart lanseras nya SNI-koder (Standard för svensk näringsgrensindelning). Förändringen innebär att många företag behöver agera för att säkerställa att deras verksamhet är korrekt klassificerad. Den 27 januari öppnar en ny tjänst på verksamt.se där du själv kan ändra din SNI-kod. Här guidar vi dig genom det viktigaste kring uppdateringen och vad du behöver göra. Vad är en …
Från och med beskattningsåret 2025 och framåt gäller en begränsad avdragsrätt för ränteutgifter i inkomstslaget kapital för privatpersoner. Det är en stor förändring för privatpersoner som tidigare har fått avdragsrätt för samtliga ränteutgifter oavsett låneform och säkerhet. Nya regler för privatpersoner Begränsningarna till rätt för avdrag för …
Vi är anslutna till Srf konsulterna